Provningsnoteringar 2002-03-23

Provningen omfattade totalt 5 Speysidewhisky i olika åldrar, 35-årig Caperdonich som den äldsta. Medelnivån på provade whiskyn var hög även om ingen nådde absolut toppnivå.

Kvällens överlägsne vinnare var Caperdonich 35Y/1965 lagrad på sherryfat och buteljerad av Cadenheads. Den erhöll 19 av de totalt 35 rösterna. I doften kunde man notera såväl sherrysötma som dilltoner (vilket man hittar i en del gammal whisky). Smaken var lång, medelfyllig med russintoner och tydlig romkaraktär samt en träton. Destilleriet är ett systerdestilleri till Glen Grant och hade vid starten 1897 namnet Glen Grant nr 2. Destilleriet stängdes redan 1902 för att sedan inte öppnas igen förrän 1965 och nu under namnet Caperdonich. Whiskyn finns endast att köpa från oberoende buteljerare.

Som nr 2 placerade sig Mortlach 42Y/1959 från Gordon&MacPhail med 7 röster. Whiskyn var en av de mörkaste som provats och var i intervallet mörk bärnsten-brun. Doften var måttlig med toner av choklad, vanilj, trä och sötma. Smaken var lång med en torr träton och en svag rökighet. Mortlach är ett av de äldre destillerierna. Det grundades redan 1823 och var det första av de sju klassiska i Dufftown. På platsen där destilleriet ligger utkämpades år 1010 ett stort slag mellan danska vikingar och den skotske kungen Malcolm II. William Grant, grundaren av Glenfiddich, fick sin skolning i whiskytillverkning vid Mortlach. Som ett av få destillerier upprätthölls produktionen under 2.a världskriget. Är också ett av få destillerier där det finns riktigt gammal single malt att köpa, t.ex. från 1930-talet. I slutet av 2001 släppte Gordon&MacPhail 100 flaskor av en mycket exklusiv Mortlach (60Y/1938) till de facila priset av £7000=ca 110.000 kr!

Balvenie 17Y Islay Cask lade beslag på 3:e platsen med 5 röster. I doften noterades bl.a. maltighet, sötma och sherrytoner. Smaken var lång med en mycket tydlig sälta och en viss rökighet. Balvenie är ett systerdestilleri till Glenfiddich som byggdes 1892. New Balvenie Castle byggdes om till destilleri och man köpte utrustning från bl.a. Lagavulin och Glen Albyn. Är ett av två destillerier i Speyside som fortfarande har golvmältning (täcker 10% av behovet). Denna whisky har släppts i begränsad upplaga och blivit mycket omdebatterad genom sin lagring i begagnade Islayfat. Är det en single malt eller en vatted malt? Svaret har blivit single malt. Whiskyn har först lagrats 17 år på normala fat och sedan ca 6 månader på fat som tidigare innehållit Islaywhisky. Fick därigenom en viss rök-/torvpåverkan som är typisk för Islaywhiskyn.

Kvällens besvikelse för många var fyran, Macallan 1861 Replica, som endast fick 3 röster. Många av kvällens deltagare hade väntat sig betydligt mer av denna. Kanske var den för olika dagens Macallan? Doften innehöll toner av malt, rök och sötma där sötmatonerna växte. Smaken var lång och medelfyllig med en tydlig torr och kryddig rökighet. För att få fram de 28 fat som användes för buteljeringen av denna whisky, så hade man doftprovat drygt 16.000 fat! För ett par år sedan tillverkades en kopia av whisky från 1874 som nu blivit ett samlarobjekt och stigit i pris från £65 till £200-£250. Man kan med fog anta att det blir samma utveckling för 1861 Replica som i dagsläget kostar £90.

Kvällens femma med en röst blev Glenglassaugh 1973. Doften var något oangenäm med inslag av medicin och krutrök. Smaken var medellång, en aning spritig och med en viss rökighet och saltton. Destilleriet byggdes under perioden 1973-1875. Fram till 1959 var dock destilleriet mest stängt. Den totala driftstiden under perioden motsvarade 5 år. 1959-1986 var destilleriet i full produktion för att 1986 läggas i malpåse. Ägarna buteljerar endast några hundra flaskor per år, varav denna från 1973 var en. Huvudsakligen används Glenglassaugh till blended whisky, bl.a. Famous Grouse och Cutty Sark.

2002-03-30

Bernt Sjödin